Dags för den stora uppgraderingsrumban. Som kulminerar i norra halvklotets största svordomsfestival.
Tog först ut NF7-kortet ur arbetsstationen, och tog av vattenkylningen. Sätter in det i gamla chassiet, som jag tog BP6-kortet ur igår, med en gammal box-kylare på. Givetvis måste grafikkortet få sin handpåläggning pga den smälta AGP-porten, men till sist flyger maskinen igång.
Fungerar snällt typ en halvtimme, tills det kraschar. Därefter fungerar bara ena minneskanalen. Tar bort båda minnena och processorkylaren, rengör processorn från silverpasta ifall det skulle ha kommit på olämpliga ställen, och monterar kylaren igen. Nu kommer inget annat än den ökända sirenen från Abit-kortet. Ger upp med det moderkortet för idag.

Monteringen av nya moderkortet med Core 2 Duo-CPUn gick fint. Core 2 Duo är förvånansvärt liten, men tung!
Alltid nåt jävelskap när radiatorn (värmebatteri från en Lada) ska monteras i chassiet och slangarna dras. Zalmans fästanordning funkar nästan bättre än den ursprungliga gjorde på Socket A, även om den kändes lite plastig. Men, efter att ha satt ihop allt funkar nya maskinen åtminstone bra. Installerat XP, nåt sorts alternativt proprietärt operativsystem från ett företag som heter Micorsoft (stavning?), inget Linux ännu, behövs special-liveCD för att få S-ATA att fungera. CPUn ligger på 38C stabilt med normal surfning, steg aldrig över 45C med två instanser av SuperPi (original frekvens och spänning). Får anses väldigt trevligt.